Europa behöver tydligare politiskt ledarskap

Peter Wolodarski skriver i dagens DN klokt om stämningsläget i Europa. Frågan politiker måste ställa sig i EU-länderna är om man ska utnyttja stämningarna eller försöka vända dem. Tyvärr är det många som väljer den enkla, kortsiktiga vägen.

I min sommarläsning var den en bok som skakade om på allvar; Julie Orringers debutroman Den osynliga bron. Inspirerad av sina farföräldrars öden skriver hon om Europa inför och under andra världskriget. Om drömmar och mardrömmar. Om omutlig vänskap och avhumanisering i arbetsläger. Om instängdhetens bojor och flyktens hopp.

Europa har gång på gång visat att kontinenten kan ge grogrund för såväl det bästa som det värsta människan kan hitta på. Det är väl värt att ha det perspektivet när politiska partier (även i Sverige) bestämmer sig för sin inställning till EU-samarbetet. Euron är förvisso inte aktuell för Sverige i dagsläget, men sättet vi pratar om EU och euron avslöjar vad vi lärt av den erfarenhet Orringer berättar om.

Cn