Träff med TCO

Igår träffade delar av Folkpartiets programkommitté TCO. Det blev ett mycket bra samtal som visade att vi grubblar på liknande utmaningar, tex:

* Hur ser framtidens arbetsmarknad ut där både de mest kreativa och produktiva får stort svängrum, samtidigt som det måste vara lätt att etablera sig för den som är ny?
* Hur bör stödsystemen i form av socialförsäkringar, vidareutbildning etc se ut för att skapa trygghet i en tid av stort omvandlingstryck?
* Hur ökar vi takten i arbetet med att göra Sverige mer jämställt?
* Hur får människan större möjlighet att ta makten över sitt livspussel?

Cn

Om globaliseringens möjligheter och utmaningar

Vid Folkpartiets partistyrelsemöte igår diskuterades på programkommitténs initiativ hur avvägningen framöver bör vara mellan långsiktiga insatser för att främja de välståndsbildande krafterna och satsningar på välfärden i den korta sikten.

Här en kort sammanfattning av diskussionsunderlaget.

Globaliseringen är i grunden mycket positiv. Gränser rivs och möjligheterna ökar. Den globala ekonomiska konkurrensen ökar omvandlingstrycket i ekonomin, den dynamiken ger människor fler livsval. Men för ett land med bristande omställningsförmåga innebär globaliseringen stora risker i form av färre jobb, färre investeringar, lägre tillväxt och krympande välstånd. För att möta den tilltagande konkurrensen kommer länder successivt att behöva anpassa skattesatser, företagsvillkor och därmed troligen också välfärdsambitioner. Ökade krav på flexibilitet kommer successivt att ställas både på arbetslivet och på företag.

Ett mer offensivt sätt att möta globaliseringens utmaningar på är att ta sikte på att bli ett av de länder som blir vinnare i konkurrensen. Det skulle innebära offensiva reformer för ett mer dynamiskt Sverige. I klartext handlar det bland annat om ökad öppenhet, skattesänkningar, kunskapssatsningar, flexiblare arbetsmarknad, ökat eget ansvar och att välfärdssystem har tydligt fokus på omställning snarare än passiv trygghet. Kort sagt att prioritera de välståndsbildande krafterna framför fördelning.

Cn

Nödvändig läsning

Jag har ägnat ett par dagar åt Assar Lindbecks memoarer Ekonomi är att vilja. Jag hade höga förväntningar och de överträffades. Beskrivningen i prologen - en rapport från en bildningsresa är välfunnen.

Lindbecks reflektioner kring efterkrigstidens ekonomisk - politiska utveckling i Sverige är viktiga. Det finns nämligen en tendens till att politiska generationers erfarenhet inte förs över till nästa generation. Vad händer när orsakerna till 1990-talets kris är glömda? Vem påminner nästa generation om fondsocialismen? Hur påminns vi om regleringarna som skadade tillväxten (och friheten)?

Lindbeck reder ut hur långsiktig välståndsutveckling kan skadas av subventioner och särintressen. Han pekar på riskerna med politiska konjunkturcyklar och statliga ingripanden vid industrikriser. Men ger också kloka analyser om dagspolitikens utmaningar som krisen i Europa, finansiella bubblor och avvägning mellan välfärd och tillväxt i globaliseringens tid.

Lindbecks reflektioner kring konst, sitt eget skapande och vikten av ett rikt kulturliv visar att man inte behöver välja mellan politik/vetenskap och bildning. Tvärtom!

 Minns rekommendationen från Lindbeckkommissionen att riksdagsledamöter bör tvingas ta bredare ansvar än den sektor som berörs i fackutskottet! Ekonomi är att vilja borde
vara självklar läsning för riksdagsledamöter.

Cn

Sorgligt

Det var något av en test av det ryska rättsliga systemet som genomfördes idag. Tyvärr blev resultatet allt annat än positivt.

Cn

Motivet för aktiv liberal kulturpolitik

I en recension av Johan Cullbergs nya studie av Gunnar Ekelöf i dagens Kristianstadsbladet påminns man om att:

Det är inte konstverket man gör / det är sig själv

(Strountes)

Man skulle kunna tillägga att det inte heller är konstverket man ser/läser/lyssnar till, det är sig själv.

Lägg därtill konstens förmåga att tänja på gränserna och utveckla/utmana samhället*, så har man formulerat motivet till varför liberaler bör vara engagerade i en ambitiös kulturpolitik.

Människan växer i mötet med konstarterna oavsett om man skapar själv eller tar del av andras skapande. Personligheten utvecklas, möjligheterna vidgas. Friheten ökar.

Cn

*) det är ju det Putin är rädd för, därav lagar som hotar kasta Pussy Riots i fängelse

Lägg inte livet till rätta

Det ligger naturligtvis mycket människokärlek och omtanke bakom regeringens förslag att erbjuda par som tänker separera en statlig expertguide, men det är likväl fel tänkt.

När folk blir förälskade i varandra och senare föräldrar är det i sig en mer avgörande händelse för barnet. Men inte ska vi ha statliga experter som ser till att rätt människor bestämmer sig för att skaffa barn ihop?

Staten ska inte sträva efter att i skydda människor från sina egna val. Till sist har vi inga val kvar.

Cn

Din bror

Den som älskar det öppna samhället har också skyldighet att fundera över hur de krockar som uppstår kan hanteras. Dynamik och rörlighet är livsluft, men också besvärligt.

En av de stora utmaningarna Sverige står inför de närmaste åren är att förbättra integrationen. I går träffade jag ett par kloka killar som jobbar praktiskt med just detta. Din bror är ett initiativ som genom samtal och dialog vill få människor att själva vinna insikt.  Och jag lärde mig mycket.

Om hur invandrare och infödda kan ha en radikalt annorlunda syn på representanter från stat och samhälle. Om hur synen på individ vs kollektiv skiftar i olika kulturer. Om hur det är att bli sina föräldrars rådgivare. Om hur drömmar om framtiden kan bli drivkraft för vardagliga ansträngningar om bara insikt väcks.

Men också om hur viktigt det är att ha någon som kan avslöja och förklara de koder som finns i ett samhälle, inte minst i Sverige där informalitet är normalitet. Och det slog mig på väg därifrån att detta inte bara handlar om integration. Den som gör klassresa möter delvis liknande utmaningar.

Cn

Europa behöver tydligare politiskt ledarskap

Peter Wolodarski skriver i dagens DN klokt om stämningsläget i Europa. Frågan politiker måste ställa sig i EU-länderna är om man ska utnyttja stämningarna eller försöka vända dem. Tyvärr är det många som väljer den enkla, kortsiktiga vägen.

I min sommarläsning var den en bok som skakade om på allvar; Julie Orringers debutroman Den osynliga bron. Inspirerad av sina farföräldrars öden skriver hon om Europa inför och under andra världskriget. Om drömmar och mardrömmar. Om omutlig vänskap och avhumanisering i arbetsläger. Om instängdhetens bojor och flyktens hopp.

Europa har gång på gång visat att kontinenten kan ge grogrund för såväl det bästa som det värsta människan kan hitta på. Det är väl värt att ha det perspektivet när politiska partier (även i Sverige) bestämmer sig för sin inställning till EU-samarbetet. Euron är förvisso inte aktuell för Sverige i dagsläget, men sättet vi pratar om EU och euron avslöjar vad vi lärt av den erfarenhet Orringer berättar om.

Cn

På förekommen anledning

Min kollega Gunnar Andrén i Stocksund, beskriver initierat, detaljerat och underhållande, på sin blogg hur Folkpartiets riksdagsgrupp sköter sina finanser och finansierar sin representation. Ger en liten inblick i svensk politik.

Cn

Också konstruerad fara kan innebära risker

Nyligen uppmärksammades att en kille skadats när han tillsammans med kompisar hoppade i en hoppborg. Det är naturligtvis väldigt tråkigt och jag hoppas att han snart blir återställd efter sin skada. Det är bra att polisen nu utreder händelsen för att se om arrangörerna på något sätt brustit i sitt säkerhetstänkande.

Men det finns naturligtvis också anledning att rent allmänt fundera på varför vi dras till den här typen av aktiviteter.

Jag har av olika skäl besökt Liseberg ett par gånger i sommar. Och även om jag vid de tillfällena inte själv åkte några karuseller är det lätt att förstå tjusningen i den kontrollerade och konstruerade fara man utsätter sig för.

Men trots att faran är kontrollerad finns det fortfarande risker. Det kan inträffa saker som var oförutsebara.

När en person ligger på en stor luftkudde och två andra ska hoppa på kudden så att den förste flyger iväg och landar i vattnet, så kan man nog ana att det finns riskmoment. Utan att i detalj känna till vad som hände då den tråkiga olyckan inträffade, tror jag att man kan konstatera att den som arrangerar naturligtvis ska se till så att arrangemanget sker under kontrollerade förhållanden, men den som väljer att delta måste också överväga riskerna.

Cn

Intervju om programarbetet

Jag intervjuades i förra veckan av Jonas Duveborn om programarbetet. Delar av det vi pratade om publicerades i lördagens Kristianstadsbladet, Ystads Allehanda och Trelleborgs Allehanda.

Bland mycket annat kom vi att prata om det som jag ser som den stora utmaningen för Sverige framöver (vid sidan av klimatet och Kinas ökande makt), nämligen behovet att kombinera en mer dynamisk ekonomi med socialt ansvar.

Jag anser att Sverige måste genomföra rätt kraftiga liberaliseringar av ekonomin. De välståndsbildande krafterna måste värnas och stärkas. Skatter måste sänkas på företagande och kunskaper. Omställningsförmågan måste vässas. Sveriges attraktionskraft öka.

Den dynamik som globala konkurrensen kräver är i grunden mycket positiv. Dynamik skapar större möjligheter för individer att forma sina liv. Men man ska naturligtvis inte blunda för att dynamik också skapar sociala utmaningar. En är att den det sociala kapitalet tenderar försvagas, en annan att också individens omställningsförmåga sätts på prov.

Det blir svårare framöver att använda skattepolitiken till att omfördela och jämna ut disponibla inkomster. Skattesystemet måste bli plattare (det finns också andra än ekonomiska skäl till att det är rimligt och riktigt). Samtidigt är det viktigt att varje individ får bra och ständigt förnyade chanser att ta makten över sitt liv.

Allt detta ställer krav på  ökad kreativitet när vi utforma systemen för utbildning, fortbildning och socialförsäkringar. Och att trösklarna till arbetsmarknaden sänks.

Cn

Vi behöver fler elitprestationer

I dessa OS-dagar är det lätt att bli entusiastisk över vad människan kan nå med hjälp av stort engagemang och envis träning. Det är enastående bedrifter som ändrar vår syn på vad människan är förmögen till, var och en med sin unika bakomliggande berättelse.

Runt om i världen inspireras nu unga människor till att försöka nå toppen av mänsklighetens prestationer. För de allra flesta förblir det bara en dröm. Men om fyra, åtta eller tolv kommer någon av dem som nu ser på sändningar från OS i London visa att människan kan hoppa ytterligare lite högre, springa något snabbare, bli lite starkare.

Vi behöver förebilder på alla samhällets områden, inte bara inom idrotten. I själva verket är det avgörande för mänskligheten att vi på alla områden strävar efter det bästa och uppmuntrar dem som har stora förmågor. Det är så mänskligheten löser utmaningar och utvecklar samhället. Denna strävan är viktig för att samhället ska vara dynamiskt och öppet. Friheten är tom utan valmöjligheter, valmöjligheter blir tomma om valen inte påverkar resultatet. Stagnation är därför farligt för ett samhälle – oavsett om det beror på jantelag eller socialdemokratisk rättvisetänkande där det är utfallet som ska vara lika och inte förutsättningarna.

Ska Sverige bli en vinnare i globaliseringen måste vi som land bli bättre på att uppmuntra människor att sträva efter det bästa. Låt mig ge några exempel på vad det kan innebära.

Kulturpolitiken bör ha tydligt kvalitetsfokus. Kultur och kulturpolitik kommer att bli viktigare framöver. I den globaliserade och snabbt föränderlig värld kommer vi att behöva mer kreativitet men också fler verktyg för att förstå människans villkor. Det är inte sällan skickliga konstnärer som visar oss andra vad som väntar runt hörnet eller författare som ser samband vi andra missat. Om kulturen fullt ut ska kunna spela en roll som ökar vår kreativitet och förståelse i en komplicerad värld, behövs en offensiv, kvalitetsinriktad kulturpolitik som vågar prioritera det bästa. 

Vi måste ge alla unga utbildning efter sina behov. De skolreformer som regeringen nu genomför innebär stora satsningar på att fler ska lyckas i skolan, inte minst genom tidigt stöd. Att ta tillvara på de särskilt begåvade talangerna är lika viktigt. Var och en måste ha rätt att möta ett utbildningssystem som innebär utmaning och framsteg.

Forskning är ett annat område där politikens uppgift främst måste handla om att främja kvalitet. Det är viktigare att stödja forskningsmiljöer och forskare på gränsen till de genombrott som vidgar mänsklighetens vetande (oavsett om det gäller humaniora eller medicin), än att forskningspengar fördelas ”rättvist” ur ett regionalt perspektiv.

Slutligen krävs goda villkor för entreprenörskap. Entreprenörer kan i sig vara viktiga nyskapare. De tar också tillvara på andra människors fantastiska prestationer. Det måste därför vara finare att bli rik på framgångsrikt entreprenörskap än på turen att fylla i rätt lottorad.

Det finns fler områden där vi måste bli bättre på att lyfta de riktigt duktiga. Den entusiasm med vilken vi under OS ser fram emot svenska medaljer, måste vi också visa när vi ser hur duktiga människor gör framsteg som utvecklar samhället och mänsklighetens förmåga på andra områden.

Cn